Rewise är den här veckan på plats i Amsterdam där GRI igår presenterade G4 – den nya generationens riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Det är den fjärde versionen sedan GRI startades för drygt tio år sedan. Den största skillnaden vi hittills kunnat se i de nya riktlinjerna är framförallt ett väldigt tydligt fokus på materialitet – alltså att bara redovisa det som är viktigt för organisationens intressenter. En annan viktig förändring är att de olika rapporteringsnivåerna (A, B, C) tagits bort och ersatts med en term som kallas ”in accordance with” - vilket betyder att man måste uppfylla ett antal kriterier för att kunna hävda att redovisningen följer GRIs ramverk. Redovisningen kan följa ramverket delvis eller fullständigt, vilket uttrycks som ”core” respektive ”comprehensive”. Detta gör G4 tilltalande för både nybörjare och mer rutinerade rapportörer.

GRI har höga ambitioner med de nya riktlinjerna och hoppas att de ska fungera som en bra plattform för att sprida hållbarhetsredovisning till en bredare publik. Det ser vi fram emot!

Du hittar G4 här.

Samhället är beroende av fossila bränslen, det är inte direkt någon hemlighet. Att även din pension är beroende av fossila bränslen är nog däremot mindre känt. Den icke vinstdrivande organisationen Carbon Tracker har tillsammans med the Grantham Research Institute nyligen studerat de 200 största noterade oljebolagen i världen. De har analyserat deras balansräkningar och angivna oljereserver utifrån ett scenario där politikerna förr eller senare kommer överens om att vi globalt ska klara det så kallade 2°C-målet. Resultatet av ett sådant scenario är att 60-80% av oljebolagens oljereserver är oanvändbara. Eftersom oljebolagens aktier till stor del värderas utifrån dess reserver så innebär ovanstående scenario enligt banken HSBC att oljebolagen är övervärderade med mellan 40-60%!

Inte nog med att oljebolagen kan vara kraftigt övervärderade redan idag, bara under förra året investerade de 674 miljarder nya dollar för att hitta ännu mer olja. Investeringar som kan visa sig helt värdelösa. Studien uppskattar att om inga nya regleringar införs kommer oljebolagen att investera ytterligare 6 triljoner dollar under kommande decennium för att utvinna fossilbaserade bränslen. Det är inte svårt att ana vilka företag som är emot internationella klimatavtal!

Även ratinginstitutet Standard & Poor har insett ovanstående dilemma och börjat fundera på hur de ska värdera oljebolagens risk. Resultatet kan bli att kreditvärdigheten sänks och att det blir dyrare med kapitalanskaffning för dessa bolag.

Det är nog inte många pensionssparare som är medvetna om vilken risk detta utgör för den framtida pensionen. Finanssektorns riskprofiler är oerhört snävt beräknade och tar inte hänsyn till den här typen av risk. Oftast tar riskprofilen hänsyn till en mycket liten del av verkligheten, och gärna endast baserat på historiska kurssvängningar.

Om du själv vill se hur du påverkas av denna fossil-bubbla kan du kolla in denna interaktiva statistik.

Vi människor överskattar ofta resultatet av framtida negativa händelser. Det är något som är tydligt inom psykiatrin och även tydligt inom ekonomi, speciellt vid estimat av framtida kostnader. Detta fenomen kan även appliceras på beräkningar av miljömässiga kostnader. Två historiska exempel kanske kan ge oss guidning för nuvarande hållbarhetsutmaningar.

Under mitten av 1980-talet kom forskarna på att de klorfluorkarboner (”freoner”) som vi bland annat hade i våra kylskåp förstörde ozonskiktet. Då genomfördes studier för att utreda de samhällsmässiga kostnaderna för att halvera användningen av freoner i USA. Analyserna visade på en total kostnad om cirka 21 miljarder dollar. I det så kallade Montreal-protokollet som infördes 1989 förbjöds i princip all användning av freoner. I efterhand visar analyser att den totala kostnaden för USA att helt fasa ut freonerna var 2,7 miljarder dollar – 87 procent lägre än det ursprungliga estimatet.

Ett liknande exempel är när USA under 90-talet skulle minska utsläppen av svaveldioxid (SO₂). Kostnaderna att införa ett utsläppsrättssystem för SO₂ beräknades till mellan 3 och 25 miljarder dollar. En efterhandsstudie från 2007 visar att den totala kostnaden för systemet i själva verket blev cirka 1,4 miljarder dollar – eller mellan 53 och 94 procent lägre än ursprungsestimaten!

Exemplen ovan är bra att ha i bakhuvudet när man diskuterar kostnaderna för att möta samhällets nuvarande hållbarhetsutmaningar. Utfasningen av mänskligt skapade växthusgasutsläpp är helt klart en större utmaning än utfasningen av freoner och minskningen av SO₂, men rent generellt gäller samma principer – vi överskattar ofta framtida negativa händelser. Tyvärr är resultatet ofta att vi kör vidare i gamla hjulspår och stirrar oss blinda på problem och teoretiska kostnader, istället för att se de gigantiska möjligheter som tornar upp sig i nya lösningar.

De bolag på Stockholmsbörsen som har en person i ledningsgruppen helt dedikerad till hållbarhet är lätträknade. Byggbolaget NCC tog alltså ett framsynt beslut när de häromveckan valde in tidigare miljöchefen Christina Lindbäck som hållbarhetschef i koncernledningen. Så här uttalar sig NCC:s VD och koncernchef Peter Wågström om den nya tjänsten,

”Med Christina som medlem av koncernledningen blir vi ännu tydligare med att hållbarhet är en integrerad del i NCC:s långsiktiga strategi. Hållbarhet är sedan länge ett prioriterat område för NCC och är avgörande för att behålla vår position och för att kunna växa. Vi har en stark ambition att bli ett av de bästa företagen inom hållbarhetsområdet.”

Vår analys är att fler företag på allvar börjar integrera hållbarhetsarbetet i kärnverksamheten och gör det affärsdrivande. Utvecklingen på NCC visar att hållbarhet är en källa till framtida tillväxt. Det ger också ett tydligt signalvärde till unga drivna personer att det finns karriärvägar inom hållbarhetsområdet – det går att nå en topposition i ett börsbolag. Det ger även hållbarhetsarbetet en större tyngd internt på NCC – fler medarbetare kommer att se hållbarhet som en del av affären. NCC visar att avkastning och hållbarhet går hand i hand.

Rewise arbetar just nu för fullt tillsammans med NCC för att färdigställa koncernens hållbarhetsredovisning, där kommer ni att kunna läsa mer om vad NCC gör inom hållbarhetsområdet!

Att vara en föregångare inom hållbarhetsområdet har flera gånger visat sig genera positiv PR. Senaste exemplet kan beskådas ovan där vår kund, kaffeleverantören Beans, lyfts fram av Renault för deras satsning på elbilar. Beans är en av snabbväxarna på den svenska kaffemarknaden. Från noll till 29 anställda och 60 miljoner kronor i omsättning på tio år.

Trots den snabba tillväxten arbetar Beans målmedvetet för att nå sin ambitiösa vision om noll koldioxidutsläpp! En av Beans största utsläppskällor är just företagets fordon, och Beans har de senaste åren bytt alla dieselfordon till biogasdrivna bilar. Nu har man tagit ännu ett steg och börjat använda den första bilen med 100% eldrift!

Just nu pågår World Economic Forum i Schweiziska Davos. Ett årligt arrangemang där ledande personer inom politik, vetenskap, ekonomi och näringsliv träffas för att diskutera samhällets och ekonomins utveckling. I år är hållbarhet det stora temat, och rubriken på eventet är Resilient dynamism.

Paul Polman är VD för Unilever, ett av världens största företag inom konsumentprodukter. I en intervju inför Davos uttalade han sig ovanligt tydligt avseende hållbar utveckling. Han dömde i stort sett ut dagens ekonomiska system och uppmanade ledare i hela samhället att fatta beslut som utgår från långsiktighet och hållbarhet. Utvecklingen de senaste åren visar att den typ av tillväxt vi vant oss vid inte längre är möjlig, det enda som gäller framöver är hållbar tillväxt.

Polman menar också att diskussioner kring hållbarhet ofta är värderingsstyrda, till skillnad från traditionella ekonomiska diskussioner som baseras på kalla fakta och siffror. Han menar att vi ska bejaka den värderingsstyrda diskussionen samtidigt som vi kombinerar den med kalla fakta och siffror. Värderingar räcker inte för att skala upp mer hållbara lösningar så att de får ett storskaligt genomslag och gör verklig skillnad för samhällsutvecklingen.

Intervjun med Polman avslutades med följande kommentar.

”Moral är en fundamental grundsten i företagande. Adam Smiths ursprungliga teorier om kapitalism – som många gånger har misstolkats – byggde på den fasta övertygelsen att företag verkar för samhällets bästa. En hög nivå av moral har alltid funnits inbyggt i det ekonomiska systemet. Adam Smith var trots allt professor i etik.”

Läs gärna hela intervjun med Polman här.

”Taking all new developments and policies into account, the world is still failing to put the global energy system onto a more sustainable path”

Varje år släpper International Energy Organization (IEA) rapporten World Energy Outlook. Rapporten beskriver nuläget, trender och utveckling inom världens energiproduktion. Den senaste rapporten släpptes alldeles nyligen och är i vissa avseenden dyster läsning om man hoppas på en snabb omställning till förnyelsebara energikällor, men det finns också ett antal ljusglimtar som visar på stor potential. Några av de mest centrala slutsatserna i rapporten är:

• Den globala energiförbrukningen spås öka med mer än 30% till 2035, ökningen kommer främst från Kina och Indien.
• I OECD länderna spås energiförbrukningen vara konstant samtidigt som det sker en kraftig övergång från kol och olja till naturgas och förnyelsebar energi.
• Världens regeringar subventionerar i år fossilbaserad energi med 523 miljarder dollar, en ökning med 30% sedan förra året. Subventionerna är hela sex gånger större än subventionerna till förnyelsebar energi.
• Dagens styrmedel och politik leder till växthusgasutsläpp som motsvarar en ökning av jordens medeltemperatur med 3,6°C.

Sammanfattningsvis, energiförbrukningen ökar i de snabbt växande ekonomierna och produktionen blir mer förnyelsebar. Detta trots större subventioner till fossil energi, tvärtemot vad många tror. Samtidigt ser den globala klimatförändringen ut att bli värre än tidigare prognoser, i likhet med Världsbankens nyligen släppta rapport.

Omställningen till förnyelsebar elproduktion sker i snabb takt och redan 2015 spås förnyelsebart vara världens näst största källa till el efter kol. Någonstans kring 2035 kommer förnyelsebara källor närma sig kol som den största insatsvaran i världens elproduktion.

Rapporten visar också att vi med dagens teknik kan halvera ökningen i energiförbrukning till 2035, bara genom att genomföra energieffektiviseringar som redan idag är lönsamma! Vår slutsats är att de stora energiutmaningarna inte ligger i tekniska hinder, utan i användningen av politiska styrmedel och okunskap om potentialen för lönsamma energieffektiviseringar i företag.

De flesta företag har behov av marknadsmaterial att lämna till olika intressenter, inte minst potentiella kunder och medarbetare. Informationen ska beskriva organisationen och verksamheten på ett trovärdigt och lättöverskådligt sätt.

Börsnoterade bolag tar ofta fram populärversioner av årsredovisningen, medan icke-noterade bolag kan sätta ihop olika typer av årsöversikter – oftast utan att följa något vedertaget ramverk. Med Rewise nya koncept Årsöversikt enligt GRI har vi skapat ett nytt sätt för icke-noterade bolag att strukturerat kommunicera information om företaget.

Rewise kan nu vara med och presentera affärssystemleverantören UNIT4 Agressos första årsöversikt enligt GRI. En produkt med fokus på den egna organisationen, olika kunderbjudanden samt det ekonomiska, sociala och miljömässiga resultatet.

UNIT4 Agressos årsöversikt följer GRIs riktlinjer på nivå B, och har nivågranskats och godkänts av GRI. Låter det intressant? Hör av dig till oss för frågor eller förslag på liknande upplägg för er organisation!

UNIT4 Agressos årsöversikt hittar du här!

Rewise har under våren och sommaren hjälpt Nacka kommun att ta fram sitt tredje hållbarhetsbokslut. När Nacka valde Rewise som partner så var det med målet att skapa ett GRI-inspirerat bokslut med bas i tidigare hållbarhetsbokslut och med inspiration från den privata sektorn.

Nackas hållbarhetsbokslut ger en översiktlig bild av utvecklingen i kommunen genom statistik över den kommunala organisationen såväl som statistik över utvecklingen i kommunen som helhet. Statistik, mål och åtgärder blandas med personliga intervjuer med personer bakom olika initiativ inom kommunen.

Hållbarhetsbokslutet är helt webbaserat och kan läsas i sin helhet här.

Det är idag bara ett fåtal kommuner i Sverige som rapporterar utvecklingen inom hållbarhetsområdet i ett samlat format. Vi på Rewise är dock övertygade om att antalet kommer att öka. Hållbarhetsbokslut är ett viktigt och naturligt steg för Sveriges kommuner att förbättra kommunikationen med sina invånare och övriga intressenter. Bättre kommunikation ger ökad transparens och uppmuntrar till en bredare dialog för att snabba på en mer hållbar utveckling i Sveriges kommuner!