”Taking all new developments and policies into account, the world is still failing to put the global energy system onto a more sustainable path”
Varje år släpper International Energy Organization (IEA) rapporten World Energy Outlook. Rapporten beskriver nuläget, trender och utveckling inom världens energiproduktion. Den senaste rapporten släpptes alldeles nyligen och är i vissa avseenden dyster läsning om man hoppas på en snabb omställning till förnyelsebara energikällor, men det finns också ett antal ljusglimtar som visar på stor potential. Några av de mest centrala slutsatserna i rapporten är:
- Den globala energiförbrukningen spås öka med mer än 30% till 2035, ökningen kommer främst från Kina och Indien.
- I OECD länderna spås energiförbrukningen vara konstant samtidigt som det sker en kraftig övergång från kol och olja till naturgas och förnyelsebar energi.
- Världens regeringar subventionerar i år fossilbaserad energi med 523 miljarder dollar, en ökning med 30% sedan förra året. Subventionerna är hela sex gånger större än subventionerna till förnyelsebar energi.
- Dagens styrmedel och politik leder till växthusgasutsläpp som motsvarar en ökning av jordens medeltemperatur med 3,6°C.
Sammanfattningsvis, energiförbrukningen ökar i de snabbt växande ekonomierna och produktionen blir mer förnyelsebar. Detta trots större subventioner till fossil energi, tvärtemot vad många tror. Samtidigt ser den globala klimatförändringen ut att bli värre än tidigare prognoser, i likhet med Världsbankens nyligen släppta rapport.
Omställningen till förnyelsebar elproduktion sker i snabb takt och redan 2015 spås förnyelsebart vara världens näst största källa till el efter kol. Någonstans kring 2035 kommer förnyelsebara källor närma sig kol som den största insatsvaran i världens elproduktion.
Rapporten visar också att vi med dagens teknik kan halvera ökningen i energiförbrukning till 2035, bara genom att genomföra energieffektiviseringar som redan idag är lönsamma! Vår slutsats är att de stora energiutmaningarna inte ligger i tekniska hinder, utan i användningen av politiska styrmedel och okunskap om potentialen för lönsamma energieffektiviseringar i företag.