Under våren har vi på Rewise varit med i vår första offentliga upphandling och glädjande nog lämnade vi in det vinnande anbudet! I konkurrens med två andra bolag vann vi uppdraget att ta fram Nacka kommuns nya hållbarhetsbokslut som ska vara klart till sommaren. Rewise vinnande anbud baseras på en GRI-inspirerad hållbarhetsredovisning med utgångspunkt i Nackas tidigare hållbarhetsbokslut och inspiration från den privata sektorn.

Arbetet är i full gång och vår ambition är att skapa den bästa hållbarhetsredovisningen bland svenska kommuner. Vi ser fram emot att lära oss ännu mer om Nackas verksamhet och hoppas att fler kommuner framöver inser fördelarna med att hållbarhetsredovisa. Vi vill också passa på att uppmärksamma Västerviks kommun, som vi hittills anser har den bästa hållbarhetsredovisningen bland svenska kommuner!

Det är vad vi på Rewise hoppas! Idag rapporterar de flesta företag sin hållbarhetsprestanda i en separat del av årsredovisningen, som en separat redovisningsprodukt eller på en särskild hemsida. Att särskilja hållbarhetsredovisningen från övrig kommunikation är ett bra första steg då det känns naturligt för bolag som precis börjat arbeta med hållbarhetsfrågor.

För företag som på allvar börjat integrera hållbar utveckling som en del av verksamhetsutvecklingen och affärsmodellen upplevs det dock konstigt att separera hållbarhetsredovisningen från övrig kommunikation. Dessa bolag vill kunna rapportera framsteg, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv i direkt samband med den övergripande kommunikationen. Hållbarhet är ju i dessa företag en del av den centrala strategin.

På internationell nivå arbetas det på flera fronter för fullt med vad som kallas integrerad rapportering. Målsättningen är ett bättre fokus i årsredovisningen på det som är relevant för bolaget och dess intressenter. Precis som inom hållbarhetsredovisning så ska intressenternas, framförallt investerarnas, förväntningar och krav styra innehållet i redovisningen. Den integrerade rapporteringen ska behandla både finansiell och icke-finansiell information på samma villkor, med samma krav på stringens och väsentlighet. Det blir med andra ord ingen separat verksamhetsberättelse, bolagsstyrningsrapport eller hållbarhetsredovisning utan de områden som intressenterna anser är väsentliga redovisas löpande efter en standardiserad struktur.

Förhoppningen med integrerad rapportering är att redovisningarna skall bli mer relevanta för investerare och andra intressenter genom att ge en mer heltäckande bild av verksamhetens konkurrenskraft både på kort, medellång och lång sikt.

På Rewise är vi övertygade om att integrerad rapportering är framtiden. Vi tror att det bättre fångar moderna företags värdeskapande än klassisk ekonomisk och hållbarhetsrelaterad redovisning. Det kommer dock inte att ske i stor skala förrän om några år, utvecklingen inom området är på många sätt ännu i sin linda. Företag som arbetat med hållbarhetsredovisning i några år kommer då att ha ett enormt försprång, att lyckas med integrerad rapportering kräver mycket hög förståelse för hållbarhetsfrågorna och deras roll i affärsmodellen. Den framtida utvecklingen kommer förhoppningsvis visa att separat hållbarhetsrapportering bara var en fluga, eller snarare ett trappsteg, i utvecklingen till att hållbarhet är en fullt integrerad del av affärsmodellen.

För att läsa mer om integrerad rapportering, gå in här. eller spana in LKABs årsredovisning för ett bolag som vi tycker har börjat röra sig mot integrerad rapportering på ett bra sätt!

”Hållbar utveckling kommer att uppnås genom ökat konsumenttryck på mer hållbara produkter.”

Det är ett argument som ofta förs fram när hållbarhet diskuteras. Rent teoretiskt är det givetvis tänkbart, den totala konsumtionen bestäms av sju miljarder individers privata och yrkesmässiga val. Men är det praktiskt troligt?

I undersökning efter undersökning konstateras att en majoritet av konsumenterna i världens rikare länder säger sig vara beredda att välja produkter med lägre miljöbelastning då sådana alternativ finns. Undersökningarna visar även att konsumenterna är beredda att betala ett prispremium för dessa produkter. Men när det kommer till kritan, och det är dags att rösta med plånboken, så är det bara cirka 10-15 % av kunderna som faktiskt köper de mer hållbara alternativen.

Ur ett företagsperspektiv är 10-15 % en fullt tillräcklig marknad för att få lönsamhet i att positionera varumärken och certifiera produkter som hållbara alternativ. Ett exempel är den svenska hamburgerkedjan Max. De har klimatmärkt sina produkter för att underlätta för kunderna att göra val även baserat på klimatpåverkan. Det har drivit upp kännedom och värde på varumärket Max både i Sverige och utomlands. Men de förändrade konsumtionsvanorna har uteblivit, Max kunder fortsätter att äta i princip samma hamburgare som tidigare.

Och dessa undersökningar har genomförts bland världens ca 2 miljarder rikaste människor. Min benägenhet att välja miljösmart skulle med all sannolikhet inte vara högre om jag var osäker på att ha råd med mat för dagen. Så vad är då lösningen?

Vi tror att lösningen ligger i att skapa hållbara företag snarare än hållbara produkter. Med det menar vi att det viktigaste är att bolagen tar ett helhetsansvar för sin verksamhet, uppströms och nedströms, och successivt hållbarhetsanpassar hela sin verksamhet och sitt sortiment. Detta istället för att hållbarhetsanpassa delar av sitt sortiment eller överlåta valet åt kunden.

Vi tycker att en föregångare inom området är det amerikanska klädföretaget Patagonia. De arbetar med att göra hela sitt sortiment av kläder och utrustning mer hållbart genom klara visioner, mål och strategier. De fokuserar bland annat på att använda smartare material, mindre material och återanvändning. De ser försöken att påverka kunderna som en extra dimension, och inte som sitt huvudsakliga fokus. Och de vågar vara drastiska. På en helsida i New York Times uppmanade Patagonia nyligen sina kunder att inte köpa ny utrustning i onödan. Hur många företag vågar göra det idag! Patagonia har också smidiga ”köp och sälj”-funktioner på hemsidan så att kunderna enkelt ska kunna sälja sina begagnade Patagonia-produkter. Patagonia fokuserar på att förbättra sin egen verksamhet och kryddar med att hjälpa kunderna att göra smarta val. Det är att ta helhetsansvar!

Världens högst värderade företag, Apple, har den senaste veckan fått utstå medial kritik för att anställda hos deras leverantörer har undermåliga arbetsförhållanden. Vi är tyvärr inte förvånade, och den mediala uppmärksamheten belyser bara en liten del av problemen i vår outsourcade tillverkningsindustri. Vi går inte in mer i detalj på problemen här, utan konstaterar istället att den mediala uppmärksamheten kan accelerera positiv förändring. Uppmärksamheten ger utrymme för positiva initiativ som kan vara starten på kraftigt förbättrade arbetsvillkor i den asiatiska tillverkningsindustrin. Vi presenterar här initiativ som nyligen presenterats av världens två IT-giganter.

• Microsoft presenterade i oktober 2011 ett pilot-initiativ där de kräver att deras största leverantörer redovisar sitt hållbarhetsarbete och nyckeltal enligt GRI. Det ska öka transparensen och hjälpa Microsoft att utvärdera och ställa krav på leverantörerna både inom sociala och miljömässiga aspekter. Ambitionen är att kraven om hållbarhetsredovisning på sikt ska utvidgas och innefatta fler leverantörer. Kravet börjar gälla från och med 2013.
• Apple presenterade i januari 2012 ett liknande krav. I deras arbete med en mer hållbar leverantörskedja kommer de att öka utbildningsinsatserna, genomföra fler utvärderingar samt kräva att deras större leverantörer hållbarhetsredovisar enligt GRI. Kravet om GRI-redovisning gäller redan från 2012.

Vi ser det som en mycket positiv utveckling att fler företag börjar använda en vedertagen redovisningsstandard för att belysa och förbättra förhållandena hos sina leverantörer. Nu hoppas vi att fler företag tar rygg!

Nu startar en intensiv period på Rewise! Det är säsong för årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och andra årliga sammanställningar för de flesta av våra kunder. Vi kommer under våren att ta fram minst fyra hållbarhetsredovisningar enligt GRI och ett antal miljöredovisningar. Vi är glada över att få förnyat förtroende från samtliga kunder från förra året samt flera nya uppdrag.

Utökad lagstiftning runt om i världen ser ut att leda till än fler hållbarhetsredovisningar de kommande åren. I Indien beslutades nyligen att det ska vara obligatoriskt för de 100 största bolagen att ta fram hållbarhetsredovisningar. Det här är ett spännande initiativ som förstärker bilden av att de asiatiska tillväxtländerna inom flera områden kommit långt gällande hållbarhetsfrågor.

I Sverige är det sedan 2008 obligatoriskt för bolag med statligt ägande att ta fram hållbarhetsredovisningar enligt GRI. För övriga svenska bolag är det än så länge frivilligt, men trots det redovisar hälften av företagen på Stockholmsbörsens största lista enligt standarden.  Det ryktas nu om att en utökad svensk lagstiftning inom området är på väg, och i EU pågår utredningar för att titta närmare på EU-gemensamma lagkrav.

Det blir allt tydligare att ökade nationella och internationella lagkrav är på väg. Förutom Indien har även länder som Brasilien, Sydafrika, Frankrike och Danmark lagstiftning inom hållbarhetsredovisning. Vi ser fram emot denna utveckling eftersom det gynnar vår verksamhet och eftersom vi tror att det ger mer fokus på långsiktighet och skapande av reellt värde i näringslivet.

Vi anser att klimattoppmötet som nyligen avslutades i Durban var ett stort samhällsekonomiskt misslyckande. Resultatet var en förlängning av Kyoto-protokollet (vilket reglerar 15-20 % av de globala CO₂-utsläppen) till 2017 och utfästelser från samtliga världens länder om att ett bindande klimatavtal ska finnas på plats 2015. Det kommer enligt klimatforskare innebära att vi inte klarar det omtalade målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader.

Men det stora misslyckandet är inte resultatet från mötet i Durban. Det är istället den utgångspunkt som de politiska klimatdiskussionerna baseras på – att det är en uppoffring och en nationalekonomisk belastning att minska koldioxidutsläppen. Med den utgångspunkten blir syftet för enskilda länder helt naturligt att minimera krav och pålagor på landet.

Utgångspunkten i diskussionen måste vändas till den ekonomiska och säkerhetspolitiska nödvändigheten i att minska beroendet av fossil energi i världsekonomin. Det är ett faktum att oljeproduktionen i världen har nått eller är mycket nära toppen av produktionskurvan. Olja, kol och naturgas är inte framtidens energikällor – oavsett miljöpåverkan vid förbränningen. Ett orubbligt faktum – oavsett politiska agendor och centralbankers produktion av nya pengar – är att det bara finns en begränsad mängd naturresurser på jorden.

I början av 1900-talet var det rationellt att investera i oljebaserad transport och energiproduktion. I teorin har tillgången alltid varit begränsad, men i praktiken var den obegränsad i fossilsamhällets barndom. Nu befinner vi oss någonstans i fossilsamhällets ålderdom – och det är då inte längre rationellt att styra investeringar till denna typ av energikällor. Oljereserverna klarar idag inte längre av att öka produktionen i den takt som krävs för att upprätthålla global ekonomisk tillväxt. Så snart världsekonomin visar tecken på tillväxt ökar oljepriserna – vilket bromsar tillväxten.

Det är dags att världens länder och privata investerare vaknar upp och inser att stora och långsiktiga investeringar i ett åldrande paradigm inte är rätt väg att gå. Det rationella är istället att storskaligt och på flera fronter satsa på ytterligare forskning, utveckling och kommersialisering av förnybara energikällor – det nyfödda paradigmet. Det är fortfarande några år kvar innan det förnybara paradigmet kan stå på egna ben med dagens avkastningskrav. Men för att världsekonomin ska kunna återgå i långsiktig real tillväxt är det nödvändigt att våga satsa på det nya. Som vi ser det är omställningen till en förnybar energiproduktion det enda som i dagsläget har potential att vara 2000-talets motsvarighet till 1900-talets industriella revolution. Att inneha ledartröjan i denna omställning innebär konkurrensfördelar och enorma exportmöjligheter. Med bakgrund av detta borde rationella politiker, uppbackade av ett framsynt näringsliv, tävla om att göra de mest kraftfulla utfästelserna gällande koldioxidminskningar!

Rewise-kunden DGC One har som första Small Cap-bolag lyckats placera sig på topp-tio listan i Folksams index för ansvarsfullt företagande! Indexet baseras på information om svenska börsbolags arbete med miljö och mänskliga rättigheter. I indexet bedöms främst det enskilda företagets beredskap att hantera risker avseende miljöpåverkan respektive mänskliga rättigheter. Bedömningen bygger på offentligt redovisade uppgifter från de undersökta företagen, exempelvis i årsredovisningar eller i separata hållbarhetsredovisningar.

DGC hamnade på samma placering inom miljö som stora internationella företag som Ericsson, Electrolux och Astra Zeneca och placerade sig därmed långt före branschkollegan TeliaSonera. Vi ser DGCs resultat som ett bevis på att en lyckad hållbarhetsredovisning är konkret och starkt knuten till kärnverksamheten.

DGCs hållbarhetsredovisning, som följer de internationella riktlinjerna GRI, är endast tio sidor lång – vilket är ett betydligt kortare format än de flesta andra företag. Hållbarhetsredovisningen integreras som ett separat kapitel i årsredovisningen och har sedan den första hållbarhetsredovisningen för två år sedan varit fokuserad på frågor som DGC verkligen kan påverka och som företagets intressenter anser är mest relevanta.

Det har varit ett vinnande koncept som tagits emot mycket väl av DGCs intressenter, och den höga placeringen i Folksams index är ytterligare ett kvitto på detta.

Vi riktar ett stort grattis till DGC! Vill ni läsa mer om Folksams index gör ni det här!

Global Reporting Initiative (GRI), organisationen som ligger bakom världens mest använda ramverk för hållbarhetsrapportering, har precis släppt en helt ny databas. Den innehåller hållbarhetsinformation från över 3000 organisationer världen över och ger därmed helt nya möjligheter för analytiker, investerare och andra intressenter att utvärdera och jämföra organisationers hållbarhetsprestanda per sektor, storlek och region. Syftet med databasen är att göra publicerad hållbarhetsinformation tillgänglig och sökbar för alla.

I ett uttalande säger Ernst Ligteringen, VD för GRI att ”Finansiella nyckeltal är inte längre tillräckligt för att ge en bild av företagets resultat. Olika typer av intressenter är intresserade av hållbarhetsdata för att bilda sig en uppfattning om företagets långsiktiga relevans.”

Vi tror precis som GRI att den nya databasen gör det enklare för investerare, analytiker och andra intressenter att integrera hållbarhetsprestanda i analyser och beslut. Förhoppningsvis kommer databasen att leda till ökad kapitalallokering till företag som arbetar strategiskt med hållbarhetsaspekter, för att därigenom ytterligare stimulera en högre lönsamhet i dessa bolag.

Kolla gärna in den nya databasen här!